likgiltig

Idag kom jag på att jag inte har några känslor övehuvudtaget för mitt jobb.

Roligt? Nej.

Tråkigt? Nej.

Omväxlande? Nej.

Enformig? Nej.

Stressigt? Nej.

Det är ingenting, orkar inte bry mig så mycket. Jag gör det som ska göras och inte så mycket mer. Men jag drar ut på allting så att jag har något att göra hela tiden så att timmarna förhoppningsvis rullar på snabbare.

Egentligen borde jag vara nöjd, får betalt för 8 timmar varje dag men jobbar bara 6 timmar. Jag får gratis mat, det är ett lugnt jobb och trevliga människor som äter där men ändå - likgiltig.

Det enda jag gör nu för tiden när det gäller jobbet är att räkna ner till helgen och tills det är slutjobbat.

Men jag vill inte att tiden ska gå för fort heller, jag trivs så himla bra med dem jag bor med och Oslo är en väldigt mysig stad.

Jag får helt enkelt försöka ta hand om varje liten minut som jag inte är på jobbet och när jag är där får jag fortsätta att vräka i mig vindruvor.

Förresten försöker Norge skrämma livet ur mig genom att uppmana folket att slå mig!

So long!